Vill du veta hur en trådtöjningsgivare fungerar eller köpa givare som passar din applikation så har Du kommit rätt.
Trådtöjningsgivare finns inom många olika tillämpningsområden och den är en betydelsefull sensor för vårt samhälles tekniska utveckling. Som namnet antyder mäter givaren töjning, dvs ett materials påkänning orsakad av en yttre kraft, se mer information i avsnittet ”Teori”.
Tillämpningar
Det finns många områden och applikationer där man behöver mäta töjning. Ett av de vanligaste områdena för användning av töjningssensorer är i vågar. Att kunna mäta töjning är en viktig förutsättning för att kunna mäta mekaniska egenskaper. Hur skulle dagens moderna transportmedel som t.ex. flygplan se ut om man inte kunde testa hållfastheten?
Töjning till elektrisk signal
Det finns flera olika sätt och metoder att mäta töjning. Men det vanligaste sättet, och som dessa websidor handlar om, är alltså med användning av en trådtöjningsgivare. Enkelt kan det beskrivas som en anordning som omvandlar en mekanisk deformation till en elektrisk signal. Eller, om vi använder andra ord, kan vi också beskriva det som en sensor vars elektriska resistans varierar med pålagd kraft.
Givaren omvandlar kraft, tryck, spänning, vikt etc. till en förändring i elektrisk resistans som då kan mätas. När en yttre kraft påverkar ett stationärt objekt uppstår i objektet en inre kraft/spänning, som försöker motverka den yttre kraften, samt en töjning. Töjningen kan ha antingen ett positivt eller negativt värde beroende på om den yttre kraften utsätter objektet för en drag- eller tryckkraft. Den yttre kraften kan också vara ett vridmoment, tex den kraft som uppstår på en kraftöverföringsaxel.
Mer om funktion och användning hittar Du under de olika rubrikerna i huvudmenyn.
Hur ser den ut?
En trådtöjningsgivare är i princip en tunn metallfolie med parallella linjer av elektrisk ledande material som kan fästas, oftast limmas, på en mängd material för att mäta pålagd belastning (töjning) på just den punkten av objektet.
Lite historik
Arthur Claude Ruge, ass. professor vid MIT (USA), försökte 1938 simulera effekterna orsakade av vibrationerna från en jordbävning. Genom att experimentera med olika sätt för att göra belastningsmätningar kom han på den första fungerande töjningsgivaren.